Direktlänk till inlägg 13 april 2012
Hans ögon var svarta som natten.
Det syntes att han var arg.
Han stirrade djupt in i mina mörka ögon
och jag kände hur skräcken långsamt kom till mig...
Tårarna började fylla mina ögon
Dom var inte långt ifrån nu, dom kunde komma
vilken sekund som helst...
Men jag hann stoppa dom i tid. som tur var.
Annars vet jag inte vad jag skulle göra..
Jag började långsamt glömma bort hur man andas,
jag började känna mig varm och yr. Som när man
har feber.
Jag började långsamt tappa talförmågan och sedan började
jag flacka med blicken...
Jag var ett steg ifrån döden, men fick ett starkt motstånd... <3
Är så hopplös, vill skada nu..Men jag vet jag kommer må sämre efter, vill men kan inte... Ångesten har fäst sina klor i mig och ja...Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, önskar jag fick dö, känna glädjen att få slippa all smärta. Få fara iväg ...
Jaha...Nu har jag galet mycket ångest och känner mig riktigt ensam... Idag har jag träffat min Älskade Syster, vi satt på en brygga och pratade om allt möjligt. Vi pratade om själskadebeteende och ja...När vi satt på bryggan kom jag åt något...
Fotspår! En natt hade en man en dröm.Han drömde att han gick längs en strand med Vår Herre.På himlen blixtrade det till av scener från hans liv.För varje scen lade han märke till två fotspår i sanden.Ett hörde till honom och det andra hörde till Vår...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 | 6 | 7 | 8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 |
18 |
19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
|||||||||
|